Av
SKL Kommentus Inköpscentral, SKI, har i en upphandling angett i stort sett alla landets kommuner, landsting och kommunala företag som avropsberättigade. Detta oavsett om de i förväg meddelat avsikt att delta i upphandlingen eller inte.
Konkurrensverket anser att detta yviga sätt att ange kretsen av avropsberättigade strider mot lagen om offentlig upphandling. Avrop som görs av upphandlande myndigheter och enheter som på detta sätt inkluderats utan formell avsiktsförklaring kan enligt verkets bedömning betraktas som otillåten direktupphandling.
Anledningen till att Konkurrensverket tar upp denna fråga just nu är en förfrågan från förvaltningsrätten i Stockholm. Verket har anmodats att yttra sig om Toshiba TEC Nordics överprövning av upphandlingen av skrivare och kopiatorer.
I den omtvistade upphandlingen har SKI skickat med två listor över avropsberättigade myndigheter. I den första finns 69 kommuner och ett landsting som i förväg anmält intresse för att delta i ramavtalet.
Lista nummer två innehåller närmare 1 200 kommuner, landsting samt kommun- eller landstingsägda företag. Även om den absoluta merparten av dem inte har anmält intresse beskrivs de som möjliga avropare. Enligt förfrågningsunderlaget har de möjlighet att under avtalets gång börja avropa från ramavtalet.
Frågan är alltså om alla avropsberättigade upphandlande myndigheter och enheter måste anges redan i förfrågningsunderlaget när en inköpscentral upphandlar ramavtal i eget namn. Och är det möjligt att ansluta till eller frånträda från denna typ av ramavtal under dess löptid?
SKI anser för sin del att förbudet mot att i efterhand ansluta fler parter än de ursprungliga till ett ramavtal inte har överträtts.
Konkurrensverket poängterar leverantörernas rätt att kunna bilda sig en uppfattning om troliga avropsvolymer. Den mycket stora mängden osäkra avropsberättigade gör det svårt, särskilt för små och medelstora leverantörer, att kunna beräkna anbudspriser och planera sina resurser.
Det sätt på vilket SKI angett de avropande skapar en osäkerhet om vilka som slutligen kommer att nyttja ramavtalet. Detta eftersom SKI, till skillnad från Kammarkollegiet, inte kan binda upphandlande myndigheter och enheter att använda ett ramavtal.
Att lista myndigheter och enheter som ”kan komma” att avropa bedöms alltså inte vara förenligt med LOU. Enligt yttrandet saknar det betydelse om det är fråga om en inköpscentral som genomför en ramavtalsupphandling i eget namn eller som ombud.
Konkurrensverket anser att detta yviga sätt att ange kretsen av avropsberättigade strider mot lagen om offentlig upphandling. Avrop som görs av upphandlande myndigheter och enheter som på detta sätt inkluderats utan formell avsiktsförklaring kan enligt verkets bedömning betraktas som otillåten direktupphandling.
Anledningen till att Konkurrensverket tar upp denna fråga just nu är en förfrågan från förvaltningsrätten i Stockholm. Verket har anmodats att yttra sig om Toshiba TEC Nordics överprövning av upphandlingen av skrivare och kopiatorer.
I den omtvistade upphandlingen har SKI skickat med två listor över avropsberättigade myndigheter. I den första finns 69 kommuner och ett landsting som i förväg anmält intresse för att delta i ramavtalet.
Lista nummer två innehåller närmare 1 200 kommuner, landsting samt kommun- eller landstingsägda företag. Även om den absoluta merparten av dem inte har anmält intresse beskrivs de som möjliga avropare. Enligt förfrågningsunderlaget har de möjlighet att under avtalets gång börja avropa från ramavtalet.
Frågan är alltså om alla avropsberättigade upphandlande myndigheter och enheter måste anges redan i förfrågningsunderlaget när en inköpscentral upphandlar ramavtal i eget namn. Och är det möjligt att ansluta till eller frånträda från denna typ av ramavtal under dess löptid?
SKI anser för sin del att förbudet mot att i efterhand ansluta fler parter än de ursprungliga till ett ramavtal inte har överträtts.
Konkurrensverket poängterar leverantörernas rätt att kunna bilda sig en uppfattning om troliga avropsvolymer. Den mycket stora mängden osäkra avropsberättigade gör det svårt, särskilt för små och medelstora leverantörer, att kunna beräkna anbudspriser och planera sina resurser.
Det sätt på vilket SKI angett de avropande skapar en osäkerhet om vilka som slutligen kommer att nyttja ramavtalet. Detta eftersom SKI, till skillnad från Kammarkollegiet, inte kan binda upphandlande myndigheter och enheter att använda ett ramavtal.
Att lista myndigheter och enheter som ”kan komma” att avropa bedöms alltså inte vara förenligt med LOU. Enligt yttrandet saknar det betydelse om det är fråga om en inköpscentral som genomför en ramavtalsupphandling i eget namn eller som ombud.
