Av
Till skillnad mot flertalet andra OECD-länder saknas det i Sverige regler för att hantera intressekonflikter vid sidbyten. I en rapport som ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, överlämnat till Finansdepartementet föreslås ändringar på den punkten.
Bland förslagen i rapporten ”Svängdörr i staten” (pdf) märks karantänsregler för höga politiker och höga tjänstemän:
– Vi föreslår bland annat en ettårig karantän för statsråd, statssekreterare och generaldirektörer, säger Niklas Bruun, professor i juridik vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, som tillsammans med Eva Lindström, före detta riksrevisor, gjort rapporten.
De båda ser en risk i att befattningshavare frestas att ta ovidkommande hänsyn i sitt beslutsfattande mot löfte om välbetalda anställningar hos privata arbetsgivare. Det kan i sin tur leda till att vissa företag gynnas framför andra i till exempel en offentlig upphandling. Utformningen av regelverk, tillståndsgivning eller tillsyn av verksamhet kanske inte heller blir tillräckligt skarp.
Niklas Bruun och Eva Lindström menar att enbart misstanken om att ”sidbytare” skulle utnyttja sina positioner eller unika kunskaper för egen vinning skadar förtroendet för det allmänna. Därför bör karantänen kompletteras av bland annat en anmälningsskyldighet för individer som söker eller förhandlar om anställningar där det finns risk för intressekonflikter.
Anvisningar till myndigheterna om att uppmärksamma problemen och vid behov avtala om lokala bestämmelser och/eller individuella överenskommelser för nyckelpersoner är ett annat förslag som förs fram. Dessutom bör lobbyorganisationer åläggas att tydligare redovisa vilka kunder och intressen de företräder.
Bland förslagen i rapporten ”Svängdörr i staten” (pdf) märks karantänsregler för höga politiker och höga tjänstemän:
– Vi föreslår bland annat en ettårig karantän för statsråd, statssekreterare och generaldirektörer, säger Niklas Bruun, professor i juridik vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, som tillsammans med Eva Lindström, före detta riksrevisor, gjort rapporten.
De båda ser en risk i att befattningshavare frestas att ta ovidkommande hänsyn i sitt beslutsfattande mot löfte om välbetalda anställningar hos privata arbetsgivare. Det kan i sin tur leda till att vissa företag gynnas framför andra i till exempel en offentlig upphandling. Utformningen av regelverk, tillståndsgivning eller tillsyn av verksamhet kanske inte heller blir tillräckligt skarp.
Niklas Bruun och Eva Lindström menar att enbart misstanken om att ”sidbytare” skulle utnyttja sina positioner eller unika kunskaper för egen vinning skadar förtroendet för det allmänna. Därför bör karantänen kompletteras av bland annat en anmälningsskyldighet för individer som söker eller förhandlar om anställningar där det finns risk för intressekonflikter.
Anvisningar till myndigheterna om att uppmärksamma problemen och vid behov avtala om lokala bestämmelser och/eller individuella överenskommelser för nyckelpersoner är ett annat förslag som förs fram. Dessutom bör lobbyorganisationer åläggas att tydligare redovisa vilka kunder och intressen de företräder.
