Ja, inte bara behåller, till mångas och inte minst min egen förvåning ökar attraktionskraften fortfarande år från år. Årets Almedalsvecka satte återigen rekord i antalet seminarier med drygt 1 400 arrangemang. Och ändå var det inte valår detta år.
I Visby finns förstås de politiska partierna representerade med var sin veckodag. Allehanda medier finns på plats för att täcka åtminstone delar av det stora utbudet. Partiledarnas framträdanden är givetvis huvudnumret för nyhetsmedierna. Men Almedalen av i dag vore inte det storslagna evenemang som det faktiskt har vuxit till om inte alla möjliga andra organisationer, ja, som man brukar säga, varje organisation med lite självaktning också försökte föra ut sitt budskap eller sätta strålkastarljuset på något för just dem särskilt tydligt problem.
Om man bortser från partierna, som på något sätt måste sägas spela i en egen division, är kampen hård om att synas och locka åhörare. En del organisationer är bättre än andra på att synas i Visbyvimlet. Förra året tyckte jag att SKTF syntes överallt och i år lyckades Kris, Kriminellas Revansch i Samhället, på motsvarande sätt dra till sig stor uppmärksamhet.
Men nu växer också antalet seminarier som på ett eller annat sätt behandlar offentlig upphandling. Jag kunde i år räkna till åtminstone 13 arrangemang som tog upp frågor med direkt koppling till offentlig upphandling och då har jag säkert missat någon eller några. Där fanns Entreprenörföretagen med ett seminarium om varför det ofta blir fel vid upphandlingar. Miljöstyrningsrådet tog upp frågan om livsmedelsupphandlingar och ISS slog ett slag för utmaningsrätten. SKL Kommentus ställde den intressanta frågan om offentlig upphandling är politik eller affärer och försökte i ett annat seminarium beskriva näringslivets intresse eller brist på av att delta i upphandlingar.
I ett heldagsarrangemang samverkade Kammarkollegiet, Göteborgs stad, Upphandling 24, Sveriges Offentliga Inköpare, Företagarna och Svenskt Näringsliv med sju seminarier, varav några med provocerande rubriker och andra med illustration av lyckade exempel på goda affärer. Onekligen en stor bredd både vad gäller arrangörer och teman.
Min bedömning är att offentlig upphandling nu är hetare än någonsin. Någon kanske invänder att en promille av antalet seminarier i Visby knappast är ett styrkebesked. Men inget kan vara mer fel. Trenden är tydlig. Intressanta föreläsare ställer gärna upp vid seminarierna. Lokalerna fylls till bristningsgränsen av nyfikna åhörare. Frågor ställs, svar ges, kontakter knyts och i direkt anslutning till årets vecka börjar planeringen för nästa års arrangemang.
Det som kanske gläder mig mest är möjligheterna att samverka och den gemensamma synen på vilka frågor som är de viktiga att belysa, en samverkan som är möjlig trots olika roller i upphandlingsprocessen. Näringslivets organisationer, offentliga upphandlare och myndigheter kan utan problem enas om teman och i de flesta fall också om budskapen. Det är verkligen ett styrkebesked och lovar gott inför kommande justeringar av regelverket för offentlig upphandling. Just frågor om förändrat regelverk kommer för resten säkert att vara ett återkommande tema vid nästa Almedalsvecka. Låt oss ses i Visby 2012!
I Visby finns förstås de politiska partierna representerade med var sin veckodag. Allehanda medier finns på plats för att täcka åtminstone delar av det stora utbudet. Partiledarnas framträdanden är givetvis huvudnumret för nyhetsmedierna. Men Almedalen av i dag vore inte det storslagna evenemang som det faktiskt har vuxit till om inte alla möjliga andra organisationer, ja, som man brukar säga, varje organisation med lite självaktning också försökte föra ut sitt budskap eller sätta strålkastarljuset på något för just dem särskilt tydligt problem.
Om man bortser från partierna, som på något sätt måste sägas spela i en egen division, är kampen hård om att synas och locka åhörare. En del organisationer är bättre än andra på att synas i Visbyvimlet. Förra året tyckte jag att SKTF syntes överallt och i år lyckades Kris, Kriminellas Revansch i Samhället, på motsvarande sätt dra till sig stor uppmärksamhet.
Men nu växer också antalet seminarier som på ett eller annat sätt behandlar offentlig upphandling. Jag kunde i år räkna till åtminstone 13 arrangemang som tog upp frågor med direkt koppling till offentlig upphandling och då har jag säkert missat någon eller några. Där fanns Entreprenörföretagen med ett seminarium om varför det ofta blir fel vid upphandlingar. Miljöstyrningsrådet tog upp frågan om livsmedelsupphandlingar och ISS slog ett slag för utmaningsrätten. SKL Kommentus ställde den intressanta frågan om offentlig upphandling är politik eller affärer och försökte i ett annat seminarium beskriva näringslivets intresse eller brist på av att delta i upphandlingar.
”Styrkebesked som lovar gott inför kommande justeringar av regelverket"
I ett heldagsarrangemang samverkade Kammarkollegiet, Göteborgs stad, Upphandling 24, Sveriges Offentliga Inköpare, Företagarna och Svenskt Näringsliv med sju seminarier, varav några med provocerande rubriker och andra med illustration av lyckade exempel på goda affärer. Onekligen en stor bredd både vad gäller arrangörer och teman.
Min bedömning är att offentlig upphandling nu är hetare än någonsin. Någon kanske invänder att en promille av antalet seminarier i Visby knappast är ett styrkebesked. Men inget kan vara mer fel. Trenden är tydlig. Intressanta föreläsare ställer gärna upp vid seminarierna. Lokalerna fylls till bristningsgränsen av nyfikna åhörare. Frågor ställs, svar ges, kontakter knyts och i direkt anslutning till årets vecka börjar planeringen för nästa års arrangemang.
Det som kanske gläder mig mest är möjligheterna att samverka och den gemensamma synen på vilka frågor som är de viktiga att belysa, en samverkan som är möjlig trots olika roller i upphandlingsprocessen. Näringslivets organisationer, offentliga upphandlare och myndigheter kan utan problem enas om teman och i de flesta fall också om budskapen. Det är verkligen ett styrkebesked och lovar gott inför kommande justeringar av regelverket för offentlig upphandling. Just frågor om förändrat regelverk kommer för resten säkert att vara ett återkommande tema vid nästa Almedalsvecka. Låt oss ses i Visby 2012!
